10
jan
2015
0
Henning och morfar Roger på julafton

I’ll be home for Christmas

Det har varit ganska tyst inne på vår blogg under de senaste sex veckorna. Mycket har hänt sedan sist.

Tanken var att vi skulle rest hem till Sverige den 20 dec, men under Thanksgiving fick vi ett fruktansvärt samtal om att en nära vän till oss hade gått bort. Då var det riktigt jobbigt för oss att befinna oss här i Redding. När vi fick höra att begravningen skulle vara redan den 11 dec bestämde vi oss för att försöka komma hem tidigare. Vi lyckades boka om flygbiljetterna så att vi kunde närvara vid begravningen.

Resan hem till Sverige gick fantastiskt bra! På flyget hade vi bokat två platser vid sidan och tanken var att Henning skulle få sova i våra knän under resan, men planet var inte fullt så vi fick ett ytterliggare 3-säte, så Henning kunde ligga och sova. Riktigt lyxigt!

Tidsomställningen gick helt okej för oss, lite jobbigare för Henning bara. Vi bodde hemma hos mina föräldrar under alla fyra veckor. Det var, trots omständigheterna, väldigt roligt att få träffa familj och vänner. Det var inte många som visste om att kom hem tidigare så våra syskon och vänner blev överraskade vilket var roligt!

Under dessa fyra veckor hade vi fullt upp nästan varje dag. Julledigheten har varit kantad av både glädje och sorg.

Första dagarna försökte vi landa lite hemma. Vi hann med att överraska våra syskon och gjorde även ett besök i vår hemgrupp som hade julavslutning. Sedan kom den jobbiga delen. Begravning för vår fina vän, vilket var riktigt jobbigt. Så svårt att förstå och ta in att han inte längre finns här på jorden.

Det har varit lyxigt att ha våra familjer nära oss, så vi har fått umgås, skratta, prata, äta(!) och dessutom haft de mest fantastiska barnvakterna! Jag och Alex älskar att gå på bio så vi har tagit tillfället i akt att gå på bio fyra gånger! Ja, det blev några gånger det. Om vi är guldmedlemmar på SF? Japp, självklart!

Henning blev förkyld innan jul och fick feber, vilket höll i sig länge. Han är fortfarande snorig. Detta är baksidan med att ha barn. Att få vara uppe på nätterna med en ledsen liten kille som har svårt att andas och som sover oroligt. Som värst sov jag bara fem timmar på två nätter, men det är bara att bita ihop.

Julafton firar vi alltid tillsammans med båda familjerna vilket underlättar för oss. Skönt att slippa välja vem man ska vara hos. Jag älskar att ha familjen samlad! Njuter då. Hennings första jul var det ju också. Han fick många julklappar, men det roligaste tyckte han nog var paketpappret och snöret. Förstår nog inte riktigt det där med julklappar ännu.

Under mellandagarna firade vi lite minijul då min syster Malin med familj hade firat julaftonen hos hennes svärföräldrar. Mysigt för Henning att få leka med kusin Sigrid som dessutom är världens goaste tjej!

Eftersom vi befinner oss i Redding när Henning fyller 1 år, så tjuvstartade vi med att fira hans födelsedag med familjerna och ”farbror” Rikard. Henning var en riktig charmör och log sitt allra största leende nästan hela dagen. Vi startade med amerikanska pannkakor och fruktsallad och avslutade firandet med en Babblarna-tårta. Babblarna är några figurer som Henning och vi har tittat och lyssnat till hundratals gånger och som mr. H. fortfarande tycker är roliga. På kvällen samma dag firade vi min fina syster Josefine som fyllt 25 år. Josefine, du är fantastisk på alla sätt!

Vi avslutade Sverigeresan med att träffa ännu fler vänner, fira nyår och göra ett BVC-besök. Det resulterade i vaccination för Henning, en vikt på 9225 g, en längd på 75,8 cm och sedan en godkänd-stämpel av läkaren. Henning är nybesiktad och redo för ännu ett år! Kan inte annat än att bli stolt över denna lilla kille! Tänk att en så liten person totalt kan förändra ens liv!

Nu det mindre glamorösa med att vara småbarnsförälder. Resan tillbaka var fruktansvärd. Åkte med Norwegian (aldrig mer). De ända platserna vi fick boka med barn var de två platserna inne vid fönstret vid ett 3-säte. Han som satt bredvid oss på planet ville inte byta för han hade sin familj bredvid sig. Ni som har små barn förstår detta problem. Vi flög på natten med en skrikande Henning. Fick hela tiden be personen bredvid resa sig då Henning vaknade till och skrek varje halvtimme. Jag befann mig mer bak i planet med personalen än i sätet. Vi hade det där barnet som ingen vill sitta i närheten av under en flygresa. Toppen på detta är att när vi väl kommer fram till Redding blir jag sjuk, Henning sover knappt på nätterna och vi har haft besök av möss som bajsat i HELA lägenheten. Dessutom är det en björn som rotar i soptunnan utanför vår lägenhet. Om jag är trött? Nejdå, inte alls. Jaja, försöker intala mig att vi snart får en natts sömn och blir mindre sletna.

Trots starten här än så länge, så är jag grymt förväntansfull inför detta nya året som ligger framför oss. Det här kommer att bli ett toppenår!

Älskar er familj och vänner! Känner en sådan värme i hela hjärtat när jag tänker på alla i Sverige! Så tacksam!

1 Svar

  1. Roger Sundemo

    Älskade Moa, Alexander & Henning! Tack för att ni var hemma över jul och nyår – det betydde mycket för oss! Vi är så glada över er och alla i vår stora familj! Vilken glädje att få dela livet med er alla också i tider av svårigheter likväl som i tider av glädje. Önskar er en fantastisk vår i Kalifornien och att ni får ladda batterierna på nytt! Ser fram till besöket hos er i mars – det blir fantastiskt roligt! Älskar er! Lotta & Roger

Lämna en kommentar